Adobosås är ett grundläggande element i filippinsk matlagning och fungerar både som marinad och bräseringsvätska, vilket resulterar i den karakteristiska salta, syrliga och lätt söta smakprofilen hos rätter som Kyckling eller Fläsk Adobo. Näringsmässigt presenterar Adobosås en komplex profil som huvudsakligen definieras av dess höga natriumhalt, som huvudsakligen kommer från sojasås (eller patis/fisksås i vissa regionala variationer). En typisk 100-grams portion avslöjar dess strategiska blandning av kryddor.

När det gäller makronäringsämnen är Adobosås generellt låg till måttlig i kaloriinnehåll, runt 55 kcal per 100g. Kaloriinnehållet är främst fördelat mellan proteiner och fetter, men också kolhydrater. Proteinhalten (cirka 3,0 g) kommer nästan helt från de fermenterade sojabönorna som används i sojasåsen, vilket ger olika aminosyror, även om de vanligtvis är ofullständiga i essentiella krav när de konsumeras isolerat. Fetthalten (cirka 2,5 g) är mycket varierande, beroende på om olja (som vegetabilisk olja eller ister) är inkorporerad direkt i såsblandningen eller härrör från kokdroppar, och består ofta av en blandning av enkelomättade och fleromättade fettsyror.

Kolhydratinnehållet (cirka 6,5 g) består huvudsakligen av enkla sockerarter (sackaros, glukos) tillsatta för balans, vilket motverkar syrligheten i vinägern, tillsammans med mindre stärkelse från förtjockningsmedel eller smakämnen. Detta resulterar i en nettokolhydrathalt på cirka 6,0 g, med minimala kostfibrer (0,5 g).

Ur ett mikronäringsperspektiv är den mest framträdande egenskapen dess otroligt höga natriumnivå, som ofta överstiger 1600 mg per 100g. Denna nivå kräver medveten konsumtion, särskilt för individer som hanterar högt blodtryck eller följer lågnatriumdieter. Även om vinäger bidrar med små mängder kalium, och vitlök/kryddor tillsätter spår av mangan och järn, anses Adobosås generellt inte vara en betydande källa till vitaminer (A, C, D, B-vitaminer) eller essentiella mineraler, förutom natrium. Dess primära näringsmässiga roll är som en smakbärare, vilket nödvändiggör parning med näringsrika proteinkällor (kött, tofu) och komplexa kolhydrater (ris) för att bilda en balanserad måltid. Den sura miljön som skapas av vinägern är också anmärkningsvärd för att potentiellt förbättra mineralabsorptionen i den totala rätten.